Eerised

Han åkte igår. Jäkla Skövde! Känner mig så ensam och allt är så kallt utan honom. Jag glad för hans skull men samtidigt hatar jag att han lämnar mig här helt ensam och vilsen. Visst han kommer hem så ofta han kan men det är inte det. Innan har jag kunnat ta mig till honom inom 1½ timme om det varit något men nu kan jag inte det längre.. Vad ska jag nu göra när jag får ångest? Jag kan inte längre krypa upp i hans famn, jag kan inte längre höra hans tröstande ord mer än på telefon. Men jag hatar att prata i telefon. Jag vill ha honom nära.

Och alla jäkla skövdetjejer också!

Fast som han sa igår, han gör det för vår skull. Han gör det för att få jobb och säkra vår framtid, vår familj.. och det får mig att tänka positivt. Men det är inte lätt när man helt plöstligt måste sova ensam om nätterna att tänka positivt. Vem ska jag krama om när jag har haft en mardröm? Vem ska trösta mig?

Vilken positiv blogg jag har..

Positivt är iaf att han älskar mig och att han förstår mig. Positivt är att han är underbar mot mig.. Positivt är att han får mig att orka.. Positivt är att jag har någon att älska!

Undrar vad han gör nu... Hoppas att allt går bra..

Jag kom på en annan sak... Nu får jag iaf ha sex på ett ställe där jag aldrig har haft sex innan.. I en studentkorridor och det är ju positivt =P haha