Eerised

'Cause I'm broken when I'm open
And I don't feel like I am strong enough
'Cause I'm broken when I'm lonesome
And I don't feel right when you're gone away...

Jaha detta var den sämsta påskafton jag någonsin haft. Kunde lika bra jobbat.. Sitter hemma själv med hundarna och kisen, tur att man har dom iaf. Ja, det känns inte så jäkla roligt. Sen nästa helg jobbar jag men som sagt jag kunde jobbat denna helgen istället tycker jag.. Fast lite fest blir det nästa helg för då fyller johanna år..

Fan vad jag känner mig ledsen.. jävla skit.. Alla vänner är ute och festar eller firar påsk med sina familjer. Jag kan inte ut och festa för jag har inga pengar så jag sitter här i min ensamhet. Men jag kunde ju räknat ut med en lilltå att det skulle bli såhär..

Ja, jag känner mig lite bortglömd måste jag säga..

Men jag har iaf köpt en ny bil.. ett plus iaf..


Jag kanske kan förlåta men jag kommer aldrig glömma!

just nu vill jag bara försvinna..

Jag har funderat länge nu på att göra "Dermal Anchor", tycker det är sjukt snyggt. Men idag fick jag lite av en chock. Lilla Paow(missförstå mig rätt, har inget emot henne) hade visst gjort en sådan på armen, vilket gör mig sådär lite arg. NU kommer hela bloggvärlden att göra det. Och jag som inte vill vara som alla andra. Attans att jag alltid ska vara så seg på att komma till skott. Bajs! Jag får se om jag gör det ändå. Plus att jag har så mycket idéer på tattos så jag håller på att bli knekt! Varför kan inte jag tjäna sjukt mycket pengar eller vinna på lotto? Det är liksom orättvist! Jag lovar att om jag hade varit rik och inte jobbat med det jag gör så hade hela min kropp varit tatuerad och piercad. Nu ska jag fortsätta drömma om nålar, kanyler, "tatueringssurr" och lite smärta. Men vill man vara fin får man lida pin. Fast jag får en sådan kick av smärtan att jag bara vill ha mer och mer.. Ungefär som piskrapp i sängen ;) haha..


En video på när dom gör en dermal anchor, skulle gärna vilja lära mig hur man gör det också, har alltid drömt om att bli piercare, jaja, här är videon:


Jag får ta tag i mina drömmar om att bli piercare.. inte ikväll men kanske imorgon ;)

Länge sedan jag skrev. Har inte haft tid och lust. Hänt mycket detta året än så länge. Mest jobbiga saker. Varit mycket sjuk. Så fort jag börjat friskna till så har något annat dykt upp. Jag har gråtit mycket, fallit tillbaka i gamla mönster, fått reda på något underbart för att sedan förlora det. Jag har även varit hos min läkare på "psykvården" och fått nya mediciner(ännu mer mediciner!) och fått reda på att jag inte kommer träffa henne något mer eftersom hon går i pension. Jag kände bara för att börja gråta. Hon var den enda jag hade kvar där som jag verkligen litade på och kände att hon förstod mig också går hon i pension. Snacka om att känna sig tillbaka på ruta 1! Inte så att jag inte unnar henne pensionen, men jag kommer sakna henne.. Kände mig som en liten fågelunge som fallit ur fågelboet.

Men sen får jag inte glömma att en positiv sak har hänt och det är att Oskar har flyttat hit plus att vi hade får 6:årsdag för några dagar sedan. Han är fin min Oskar. Han står ut med sjuka lilla mig.

Utan Oskar, ingen Désirée <3

Sen måste jag säga att jag har världens finaste familj!

En fin bild på mammi, jag och min vackra syster <3

Pappa och Emil vill vara anonyma ;) haha..