Livet är en lång resa

Idag sticker jag till Höllviken. Kan bli trevligt. Imorgon blir det antagligen lite biljard med Oskar vänner. Biljard har jag inte spelat sedan jag gick på Milnerskolan. Det var det vi gjorde på rasterna och även på lektionstid när lektionerna blev lite trista. Ska nog in till Kristianstad i veckan och hämta linser och då ska jag antagligen träffa Emelie och Johansson från min klass. Gud vad jag kan sakna den tiden. Inte skolan i sig men alla vänner och tryggheten att alltid ha något att gå till. Att sitta där i sofforna i uppehållsrummet och bara tönta mig tillsammans med Johansson! Rullstolsrace i korridorerna var också härligt. Att sitta och bibblan tillsammans med Johansson, Annelie, Marina och Alm var hur jäkla roligt. Våra diskussioner var något ut över det vanliga, haha.
Visst kunde skolan vara en pina för mig men att alltid veta att man hade någon där som ville lyssna på en var en trygghet oavsätt om det var min mentor, kurator eller vännerna så kändes det skönt. Skulle göra vad som helst för att få uppleva de sista veckorna i 3:an igen.
Ska bli kul och se om det blir utgång på fredag tillsamman med Emelie och Johansson. Länge sedan jag bara släppte loss faktist.

Jag försöker verkligen glömma men det finns saker runt omkring som påminner om det hela tiden. Varje gång jag tänker på det känns det som om någon hugger mig i hjärtat med en kniv. Det är ett tag sedan det hände men kommer jag någonsin kunna lita på dig precis på det sättet jag gjorde innan? Jag hatar att vara misstänksam, men kan man igentligen klandra mig för det? Jag kommer aldrig glömma och jag vet faktist inte om jag någonsin kommer att kunna förlåta.

Nä nu drar jag till Höllviken..

Rastlös med massa tankar.

Vad gör man när man håller på att klättra på väggarna? Har inte haft något jobb på 4 dagar och jag håller på att bli knäpp! Alldeles för mycket tid över för att sitta och tänka. Jag vill jobba så mycket så att jag inte orkar tänka på något annat än jobbet. Helt plötsligt har jag tid att deppa ihop. Helt plötsligt kommer alla skrämmande tankar ikapp mig och rent ut sagt känns det skit.

Fast i måndags hade jag mitt ljusparty. Har ju börjat sälja ljus och det gick jätte bra. Hela dagen var jag bara helt upptagen av massa ljus. Men sen igår när jag vaknade upp ville jag bara dra täcket över huvudet och somna om igen.

Jag har verkligen försökt att ändra på mig själv den senaste tiden. Vissa dagar går det bra men så kommer där alltid ett bakslag. Jag börjar tänka på hur värdelöst allt är. Varför kan inte allt ändras blixtsnabbt? Varför kan man inte vakna upp en morgon och bara känna frid med sig själv? Att man slutar se på det som man inte tycker om med sig själv och kollar istället på allt det bra, varför kan man inte göra det? Varför kan inte jag göra det? Kan skriva en lista med allt som jag skulle vilja ändra på mig själv som skulle kunna vara flera meter lång men listan över vad jag tycker om med mig själv är bara någon millimeter lång. Varför är det så? Hatar hela min kropp! Varför ska jag behöva tycka så om mig själv? Hatar mitt sätt att tänka. Varför? Hatar att jag aldrig vågar. Varför? Hatar, hatar, hatar... Varför kan jag inte vakna en dag och bara känna frid?

Men jag försöker så gott jag kan. Jag försöker tänka framåt, försöker tänka positivt. Men just nu bränner tårarna bakom ögonlocken och det är så svårt att se allt det ljusa i livet. Varför blir jag blind för allt det vackra ibland? Åter igen massa varför. Varför får jag inte svar på mina frågor? Jag letar och letar men hittar inga svar. Kommer jag leta i hela mitt liv efter det jag saknar? Vad är det igentligen jag letar efter? Kärlek? Lycka? Framgång? Nä, jag försöker hitta mig själv. Vem är jag? Var finns det som är jag? Svaret kan igentligen ingen ge mig, bara jag själv. Svaret finns där långt inom mig, djupt inne i något mörkt hörn. Men varför hittar jag inte hörnet? Varför är det inte ljust så att jag lättare hittar fram till det där hörnet? Önskar jag hade en ficklampa som kunde lyssa upp vägen för mig.

Snälla, visa mig vägen till mitt jag.. Hjälp mig.

Ringrostighet och kickar=)

I helgen var jag med Oskar. Den människa som jag älskar så otroligt mycke! Det är konstigt vad kärlek kan göra med en. Det är precis som jag sa till honom: "Du är som en drog, beroende framkallande. När jag är ifrån dig mår jag skit och när jag är med dig befinner jag mig högt uppe bland molnen." Det är konstigt att jag fortfarande efter mer än 2 år kan titta på dig och få en sådan där "kick" precis som om jag var nykär! Precis en sådan där "kick" fick jag i måndags när vi satt i soffan hemma hos dig och åt frukost. Du halvlåg över mig och jag pillade i ditt hår. Fan vad vacker du är älskling! Ditt leende får mitt hjärta att slå dubbla slag. Känslorna för dig går inte att beskriva för som jag sagt innan, så fina ord finns inte. Allt det fina vi har skulle jag aldrig vilja byta bort. Alla stunderna då jag gråtit i din famn och du torkat bort alla tårarna och pussat mig på pannan. Alla stunderna då vi skrattat så vi knappt får luft. Alla stunderna då vi bara ligger och håller om varandra. Alla kramar, alla kyssar. Aldrig någonsin släpper jag taget om dig!
Pratade med Johanna på msn för någon dag sen. Oskar hade lämnat mig helt ensam hemma hos sig för att han skulle träna. Hon hade problem med hur man raggar eller vad man nu ska säga. Hon frågade mig och jag visste så klart inte alls. Du är ju ringrostig sa hon. Johanna, jag tog inte illa upp utan jag bara skratta. Det stämmer ju, jag är ringrostig och som jag sa: "Jag är gärna ringrostig bara jag får vara med Oskar."

Kärlek är det finaste som kan drabba en människa. Släng inte bort den utan vårda den med omtanke. Säg så ofta du kan att du älskar den du har kär. Det kvittar om det är din pojkvän/flickvän, bästa vän eller någon i din familj. Säg att du älskar henne/honom för att det är det finaste än människa kan höra. Som igår när min bästa vän Ellinor skickade ett sms och sa att hon älskade mig, vilken underbar känsla jag fick då. Det är skönt att veta att det finns människor i ens omgivning som bryr sig och tänker på en. Det finns människor i ditt liv som skulle ge sitt liv för dig. Kom ihåg det.


             

Höllvikenkväll

Jag har ju köpt mig en bil. En pärla=) Så i går kväll bestämde jag och Oskar att vi skulle köra till Höllviken. Och nu sitter jag alltså här ensam och övergiven hos min älskling! Han gick till gymet.. men lovade innan han gick att han skulle gottgöra mig=) Undra vad det kan vara;)

Var på ljusparty igår hos Malin! Mycket mysigt..

Sen har jag länge gått och tänkt på hur otroligt mycke min familj betyder för mig! Pappas kramar är sällsynta men när man väl får en sådan så vill man bara krypa upp i den stora famnen och stanna där för evigt. Emil, min käre lille Blemis, goare kille får man leta efter! Sofie, underbar liten tjej. Tycker om att skämma bort min lilla söta syster!
Sen kommer då mamma, den person som jag ser upp till och avgudar! Finns ingen som hon! När jag själv blir mamma vill jag bli precis som henne. Hon ställer upp för mig i alla situationer! Skrev ett brev till henne nu när hon fyllde år, jag grät under hela tiden jag skrev det. Det fick mig att verkligen tänka efter hur mycket den här personen betyder för mig! Hon är min ängel och min beskyddare! När hon sen skickade ett sms där det stod att jag var hennes stolthet och att hon skulle göra vad som helst för mig kom det fler tårar. Min mamma är bäst!

Min dildo har fortfarande inte kommit;) haha


dildosar och mammas födelsedag

idag har jag beställt en dildo.. något jag funderat på länge men nu har jag äntligen gjort det=) haha..
nu är det inte så att oskar är kass, nä han är sjukt bra hihi;).. men det kan ju faktist komma stunder å man är själv och ja, man är helt enkelt kåt! Inget att skämmas över! Det är otroligt så mycket roliga sexleksaker det finns igentligen, helt galet underbart är det!

Ja och idag är det min kära mammas födelsedag och jag är och grattar henne.. Grattis min underbara mamma!

Var ute i trädgården med Ida och Wilma precis och det var så härligt att se dom springa omkring och busa. Eller jag såg ju bara Ida eftersom det var så mörkt men man mkunde ana en stor brun sak som sprang omkring där i mörkret..

Och jag har skaffat bil.. eller jag har inte fått den än.. pappa ska först fixa lite saker på den, men sen ska jag köra runder en massa tills jag kommer på att bensin är för dyrt för att bara köra runt och leka.. men det är ju kul så länge det varar.. men det ska bli skönt att sätta sig i en bil nu när det är kallt istället för att sätta sig på cykeln och frysa ihjäl var morgon när man ska iväg till jobbet.

Nä, nu ska jag vidare hem till min lilla lägenhet!

Faller för grupptrycket

Så nu har även jag skaffat mig en blogg! Jag kommer ju säkert inte kunna uppdatera den så ofta eftersom jag inte har en data, utan det får vara när jag hälsar på hos mamma och pappa som jag kan uppdatera den. Eller när jag är hos Oskar, eller någon annan som är snäll och vill låna ut sin data i några timmar=P

Ja, jag har sovit hos mamma och pappa inatt. Sov inne på mitt flickrum som numera är Sofies rum! Tänk så många minnen man har från det rummet.

Ja, nu sitter jag här framför datorn i bara nattlinne och gör inget vettigt.. Ska snart ut med hundarna men först får jag väl gå och duscha.. känns som om det behövs.

Var på kurs med Ida igår. Det var bar två stycken som dök upp så det blev nästan privatlektion eller vad man ska säga. Mycket trevligt var det och man lär sig hela tiden nya saker. Emelie är en super duper bra instruktör.

Idag ska jag köra till Höllviken och hämta Oskar. Har aldrig kört dit så det kan ju bli kul och se om jag hittar dit.

Nä, nu ska jag göra det jag skulle göra för länge sedan. Gå och duscha




Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0