Eerised

Jag har haft en sådan malande ångest hela kvällen. Spy eller inte, Spy eller inte, Spy eller inte.. Fattar ni? Beslutsångest över något så äckligt och så skamligt. Tårarna rinner och jag vet inte vart jag ska ta vägen. Jag vill inte ha det så här! Kan jag inte bli stark? Kan inte någon trolla bort min äckliga kropp, mina tankar och känslor? Håller jag på att tappa greppet igen eller håller jag på att få tillbaka "kontrollen"? Alla dessa dubbelkänslor gör mig galen! Alla dessa bilder som poppar upp i mitt huvud, alla dessa röster i skallen gör mig tokig! Jag vet att jag förstör mina tänder, att jag fräter upp matstrupen och massa annat men all jäkla rädsla är ett mycke störra hot! Försöker se Sonja framför mig när hon sitter i den där stolen framför mig och förklarar ännu en gång vad som händer med min kropp om jag fortsätter så här, hur glad hon blir när jag berättat att jag inte gjort det avskyvärda på si och så länge. Vad ska hon säga om jag berättar att jag börjat få tillbaka mina tankar? Ge mig ett matschema som jag inte följer? Ge mig mer högre styrka på mina tabletter? Spärra in mig? Eller skita i mig? Vad är värst.. Svar: Skita i mig!! Se mig, hjälp mig! Orkar snart inte hålla tillbaka allt..

CAN YOU HEAR THEM?
ALL THE VOICES IN MY HEAD….THEY FREAK ME OUT
CAN YOU HEAR THEM?
THEY WON’T BE HAPPY TILL I’M DEAD….THEY FREAK ME OUT